Bygg Laxårondellen nu!

Sedan olyckan den 20 augusti vid trafikljusen i Laxå, då en kvinna boende på orten skadades svårt, då hon blev påkörd av en långtradare på väg från Göteborgshållet, har upprördheten och ilskan över senfärdigheten att göra iordning en trafiksäker rondell vid korsningen E20/väg 205 i Laxå ökat. En facebooksida startades som i dagsläget har mer än 1 500 medlemmar, detta i en kommun med drygt 5 500 invånare, mer än var fjärde invånarna protesterar för att en rondell ska byggas nu!

Under flera år har kommunledning och politiker påpekat för Trafikverket, och före dess existens för Vägverket, att korsningen är trafikfarlig. Det kan inte vara rätt för invånare i Laxå att behöva riskera livet varje morgon och kväll, då man passerar de gröna trafikljusen – chansen att en långtradare kör mot rött på E20 är mycket stor. Bland befolkningen i Laxå finns otaliga berättelser hur långtradare på E20 kör mot rött, passerar personbilen med decimetrar till godo, struntar i att ta hänsyn etc. och även i många fall hur personer har blivit påkörd fast de kör över korsningen vid grönt. Nu är det dags att rädda liv på trafikanter vid trafikljusen i Laxå!

Trafikverket har tagit fram en arbetsplan för en ny rondell (det fanns en rondell fram till 1967) där kostnaden slutar på 14 - 15 miljoner kronor. Då Trafikverket har ont om pengar, trots regeringens satsningar på väg och järnväg, undersöks hur kostnaderna ska kunna minskas till ca 10 miljoner kronor. Även om kostnaderna minskas så finns inte pengarna i alla fall, kanske 2014 eller 2015, men ingen vet säkert. För några år sedan fanns pengar i planen för att bygga om trafikljusen till en rondell, men dessa pengar gick till något annat, som ansågs vara mer prioriterat. Nu måste pengar tas fram för att rädda liv!

När det gäller infrastruktur har det blivit normalt att den kommun som ”tjänar” på att Trafikverket bygger en rondell, väg, etc. går in med någon form av medfinansiering, trots att E20 är en statlig väg, men de allra flesta i Örebro län vet hur Laxå kommuns ekonomiska situation är – inga pengar!

Vad jag förstår så undersöker Regionförbundet Örebro om de kan medfinansiera/förskottera pengar så att Trafikverket kan bygga. Det kan också medfinansieras genom att de ”citybanepengar” som länets kommuner ska bidrag med för att bygga ut kollektivtrafiken i länet. Det bästa vore att Regionförbundet förskotterar byggnationskostnaden under 2013 och att rondellen byggs under våren detta år och att Trafikverket betalar tillbaka större delen av medfinansieringen (ca 11-13 Mkr) under 2014-2015. Då finns rondellen till semesterperioden 2013 och Trafikverkets ekonomi klarar förhoppningsvis av denna insats.

Vi som bor i Laxå och de som åker på E20 kan inte vänta längre – bygg Laxå rondellen NU!

Bo Rudolfsson (KD)
Partiföreträdare Laxå                                                                        
Regionpolitiker Örebro län

Folkomröstning eller inte ?

I tisdags (28/8) beslutade kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att INTE genomföra en folkomröstning angående skolorganisationen. Det var S, V och FP som röstade för det förslaget, medan KD, M, C och MP röstade FÖR folkomröstning.

Kommunallagen kräver att för att stoppa ett folkligt intitiativ om kommunal folkomröstning krävs det minst 66% av de närvarande ledamöterna i kommunfullmäktige röstar mot folkomröstning. De partier som är mot folkomröstning har 19 ledamöter i kommunfullmäktige och de partier som är för en folkomröstning har 12 ledamöter. Då kommunfullmäktige har 31 ledamöter (om alla finns på plats) krävs det 11 röster för att avslå avslagsförslagen och därmed godkänna förslaget till folkomröstning.

Kristdemokraterna anser att en folkligt engagemang som fått mer än 500 underskrifter ska tas på allvar av politiken - det kan inte bara avslås för att det är tvärtemot den politiska viljan. Demokrati förtjänar respekt och får kosta. Detta gäller enligt min mening inte bara här i Laxå utan också i situation där t.ex Kristdemokraterna finns i en majoritet och då minoriteten lyckas få tillräckligt många namnunderskrifter (10 % av de röstberättigade) för att fullmäktige måste behandla frågan.
Det enda undantag som jag ser för detta skulle vara förslag som bryter mot lag, mänskliga rättigheter, som kan vara djupt orättfärdiga, etc.

Kostnaden för denna folkomröstning har i Laxå kommun är ca 400 - 500 tusen kronor. Det är mycket pengar, men om man ser på andra beslut som fattats av den politiska majoriteten och att detta förslag kommer direkt från medborgarna, så anser kristdemokraterna i Laxå att förslaget ska ges fullaste respekt och genomföras.
Jag skulle faktiskt vilja säga att majoriteten som har lett Laxå kommun fram till att vara Sveriges fattigaste kommun med negativ eget kapital (den enda i landet), har ansvaret för kommunens situation - att då tala om att "det kostar för mycket" är övermaga i min mening.

Detta innebär inte i och för sig att både Finnerödja och Hasselfors skola "räddas" per automatik, men att det ska vara möjligt att gå kvar i åk 4 -6 även i ytterskolorna. Om sedan dessa skolor blir för små och har för få elever för att kunna bedriva undervisning så kan de behöva stänga i alla fall - men det är en annan fråga.

/Bo Rudolfsson
Gruppledare Kristdemokraterna Laxå

Mycket kan avhjälpas med rätt verktyg!

(Debattartikel NA 120828)

Örjan Samuelsson beskriver i Nerikes Allehanda 2012-08-19 den situation om många personer med funktionsnedsättning drabbas av i och med att de inte får chansen till ett jobb. Han nämner också den s.k. Funka-utredning som regeringen presenterade i våras och precis som oss menar han att många av utredningens förslag är bra.

Kristdemokraterna stödjer vikten av att förenkla för arbetsgivarna, så att de blir mer medvetna om vilka möjligheter som finns. Många funktionshindrade har en unik kompetens som kan komma arbetsplatsen till del med ganska enkla medel, om vi bara vågar tänka lite utanför ramarna.

Redan tidigare har vi kristdemokrater fört fram behovet av särskilt handledarstöd för arbetsgivare. Dels en handledarpeng och dels information till stödpersoner i den anställdes närhet som kan ge råd om funktionsnedsättningen, sjukdomsbilden eller den sociala situationen.

Ytterligare en viktig faktor är att jämställa förhållandena mellan Samhall och andra företag, såsom FunkA-utredningen är inne på. De offentliga arbetsgivarna har stor betydelse, bl.a Örebro läns landsting, men allt fler privata företag ser fördelarna att ta ett socialt ansvar och att detta kan utvecklas till en affärsfördel.

Det är oacceptabelt att ungefär en halv miljon svenskar står utanför ordinarie arbetsmarknad på grund av funktionsnedsättningar eller liknande hinder. Om var och en av dessa skulle få arbeta 100 % av sin förmåga skulle både kostnader för bidrag och ohälsa minska, samtidigt som fler skulle få del av en annorlunda kompetens . Störst är dock vinsten för den enskilde.

Ett funktionshinder kan hos en anställd visa sig mer eller mindre tydligt. Det kan handla om allt ifrån att vara rullstolsburen till mer ”osynliga” svårigheter och det är därför viktigt att inte dra alla över samma kam. I fel miljö kan funktionsnedsättningen vara förödande, men med rätt stöd och ett positivt förhållningssätt kan det tidigare nedsättningen/hindret till och med bli en fördel!

Bo Rudolfsson (KD)
Ledamot av Landstingsfullmäktige

Fler tågstopp på mindre orter

Som kristdemokrater ser vi behovet av en utökad kollektivtrafik för hela Örebro län men speciellt för de kommuner och orter som idag har svårigheter med utflyttning och en minskande befolkning och därmed en minskande skattekraft. Bland länets tolv kommuner är det bara Örebro, Kumla och Lekeberg som växer, alla andra kommuner tappar invånare och främst bland dessa är bl.a. Laxå och Degerfors.
Vi är övertygade om att kollektivtrafik är en nödvändig del för att få fart på utvecklingen i Örebro län. Om kollektivtrafiken utökas och därmed når fler personer runt om i Örebro län så ger det ger större möjligheter för fler personer att få arbete, tillgång till kultur, nöjen och rekreation, etc.

Örebro läns landsting har nyligen beslutat om ett treårigt avtal med Värmlandstrafik och att finansiera en utökad kollektivtrafik med tåg mellan Värmland och Örebro län. Tåg kommer att gå från Kristinehamn respektive Örebro tre gånger per dag; morgon, middag och eftermiddag. Vi välkomnar denna utökade kollektivtrafik som sammanbinder Örebro med Karlstad – det är ett beslut som ökar möjligheterna att arbete i vårt östra grannlän för oss som bor i Örebro län. Kostnaden för detta är ca 5 miljoner kronor per år som finansieras av landstinget. Avtalet ger också möjlighet till en förlängning efter de tre åren och en fördubbling av antalet turer till sex dubbelturer per dag.

Vi ser dock det som självklart att den kollektivtrafik som genomförs med tåg ska ge ökade möjligheter för större och mindre orter att få tågstopp. Järnvägen mellan Kristinehamn – Örebro passerar två mindre orter i Degerfors och Laxå kommun; Svartå och Hasselfors.

Det måste bli möjligt för dessa orter att få tillgång till kollektivtrafik via tåg när tåget ändå passerar rakt igenom orten. På samma sätt som det talas om att eventuellt Östansjö, Vretstorp och Hovsta ska kunna få tågstopp. Även Åsbro finns i samma grupp – orter som har tåg som passerar men inget tågstopp. Vi ställer upp på fler tågstopp och ökad möjlighet till arbetspendling med tåg som vidgar arbetsmarknadsregionen och ger mycket större möjlighet för regional utveckling.
Svartå och Hasselfors ligger båda längs Värmlandsbanan, på båda platserna finns redan sidospår för järnvägen som enkelt skulle kunna kompletteras med perronger, parkering, etc. så att båda orterna skulle återigen kunna få tågkommunikation och locka nya invånare. Många invånare i vårt län minns Svartåbanan som fanns fram till 1985. Att kunna bo i Svartå eller Hasselfors och tågpendla till de nya arbetstillfällen som skapas i t.ex. Hallsberg – Postterminalen och Train Alliance – skulle återigen ge möjlighet för dessa mindre orter att få nya invånare med längtan till naturnära och billigt boende.
Politiken i Örebro län har ett val att göra – vill vi utöka möjligheten för våra invånare att bo på länets mindre orter, där man trivs och samtidigt ha möjlighet att jobba i Örebro eller Karlstad eller accepterar vi en utveckling där fler och fler orter och t.o.m. kommuner får en befolkning som till största delen består av äldre personer och där kollektivtrafiken inte räcker till för att arbetspendla till och från regionens större centra. Vi kristdemokrater vill att hela länet ska leva och kunna utvecklas, då krävs också kollektivtrafik.

Bo Rudolfsson (KD)
2:e v ordf. Kommunstyrelsen Laxå
2:e v ordf. Länstrafiken Örebro

Siv Karlsson (KD)
Partiföreträdare Degerfors

Laxås tomma plånbok

De allra flesta som följer nyheterna om Örebro län har förstått att Laxå kommun har stora ekonomiska problem. Problem som kan bli krisartade om inte politiken och verksamhet skapar ett nytt sätt att arbete och förhålla sig till varandra.  Under de senaste veckorna har Laxå kommun drabbats av två chockartade nyheter – ESAB varslar 170 medarbetare och flyttar produktionen av mindre svetsaggregat till Polen samt att kommunen behöver spara ytterligare 32 Mkr fram till 2016.

I sig själv kanske dessa nyheter inte behöver betyda så mycket för vilken annan kommun som helst i Sverige, men när det gäller Laxå kommun är det en ytterligare tung börda, som kanske kan vara övermäktig. Laxå kommun är den kommun i Sverige som utmärker sig mest negativt inom det ekonomiska området på flera olika sätt, den kommun som finns bland de allra sämsta bland Sveriges 290 kommuner när det gäller ekonomi även om majoriteten gör sitt bästa för att skapa förändring utifrån sitt synsätt.

Vi vill visa på några områden som visar på Laxås utsatthet och varför frågor börjar ställas om kommunen kan överleva eller om den måste gå samman med någon annan kommun?

Befolkningsminskning – sedan 1971 har kommunen tappat befolkning varje år, under mer än 40 år har invånarantalet minskat med mer än 4 000 personer. Det har främst skett genom utflyttning av yngre invånare som i sin tur resulterat i att färre barn föds så att nu är det långt fler personer som avlider varje år än barn som föds.
Ekonomiskt slår detta direkt på kommunens ekonomi då varje invånare statistiskt resulterar i ca 45 000 kr i skatteintäkter och statsbidrag för kommunen. En enkel multiplikation visar att dessa 4 000 personer (om de bott kvar) skulle inneburit ca 180 Mkr ytterligare till kommunens kassa varje år. Under de två senaste mandatperioderna (2003-2011), under S+V styre, har kommunen tappat 849 invånare som skulle varit ”värda” 38,2 Mkr för kommunen.

Soliditet – hur mycket eget kapital i förhållande till totala tillgångarna – har stadigt minskat under dessa år, så att i årsredovisningen 2011 har Laxå kommun en soliditet på – 3,6 %. Kommunen har alltså skulder på drygt allt man äger. Men det är inte hela sanningen, då de pensionsskulder som uppkom före 1998 inte räknas in i kommunens balansräkning utan läggs utanför som en ”ansvarsförbindelse”. Om dessa också skulle räknas in, så är soliditeten -106,6 %! Laxå är alltså skyldig allt man äger, lika mycket till och därefter ytterligare 6,6 %. Hur ska dessa skulder kunna betalas om dagens politik fortsätter?

Likviditet – hur mycket pengar som finns på kommunens bankkonton, att betala löner för, köpa in mat till skolluncherna, betala asfaltläggning under sommarhalvåret, etc. Likviditeten har minskat betydligt under de senaste åren, så att vid slutet av 2011 fanns det en likviditet på endast 22 000 kr!  En ”normal” kommun bör ha tillräckligt med likviditet att betala räkningar under ca 30 dagar. För Laxå kommun handlar det om 40 minuter!
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (majoriteten) har naturligtvis sett detta komma och de gör det bästa de kan för att lösa dessa problem, men det räcker inte.

För att rädda kommunen och vända trenden krävs en förändrad politik, fokusering på kommunens kärnområden (det lagstadgade), ökat samråd med våra medborgare, villighet att ta in andra utförare än kommunen, etc.  Vi vill gärna också att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) får möjlighet att hjälpa kommunen att få en ekonomisk genomlysning genom deras analysgrupp.

Våra respektive partier i Ett bättre Laxå (kd, m, c, fp, mp) ställer upp på ökad samverkan mellan oss och majoriteten (S+V) och mindre ”bråk”. Vi räknar med att också innebär kompromisser från både majoritet och opposition och inte bara från oppositionen. Vi vill söka samarbete i Laxå kommun gällande ekonomin för att undvika en ekonomisk kollaps och därmed rädda kommunen.

Vi har alla ett ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi anser att Laxå kommun har flera fördelar som kan och bör användas bättre i framtiden. Det är vi som politiker skyldiga kommunens invånare.

Bo Rudolfson (KD)
Gustav Beck-Friis (M)
Ivonny Larsson (C)
Gunnar Tingö (FP)
Sara Pettersson (MP)

Bättre pendling i Mälardalen

Mälardalen och Östra Mellansverige är Sveriges mest attraktiva och växande region. Framtidsutsikterna är goda. Men om regionen ska kunna fortsätta att utvecklas till en av världens mest attraktiva och konkurrenskraftiga regioner måste kollektivtrafiken förbättras avsevärt. Detta måste ske genom en långsiktigt hållbar satsning på utbyggnaden av den storregionala kollektivtrafiken.

Den tågtrafik som SJ utför är idag stommen i den regionala kollektivtrafiken i Mälardalen. Framförallt omfattas stråken mellan Stockholm/Arlanda och orter som Örebro, Västerås, Eskilstuna, Linköping och Uppsala. Kapacitetstaket för pendlingen mellan dessa orter har nu nåtts eller närmar sig taket. Tyvärr har regionen ytterst liten möjlighet att påverka trafikutbudet. SJ väljer oftast att prioritera X2000-trafiken mellan de större stationerna och interregionalt. Om integrationen på arbetsmarknaden ska kunna fortsätta att utvecklas måste Östra Mellansverige ta saken i egna händer och för medborgarnas skull bygga ut den regionala tågstrafiken.

Vi som kristdemokrater vill därför utveckla MÄLAB (Mälardalstrafik AB) till att ta det yttersta ansvaret för den storregionala kollektivtrafiken i hela Mälardalen och Östra Mellansverige. MÄLAB bör stå som organisatör och ansvara för resurserna till trafiken samt inköp av moderna och bekväma pendeltåg. Vi anser att MÄLAB bör planera och samordna trafik under ett eget varumärke och upphandla driften av trafiken.

Genom att utveckla den regionala tågstrafiken inom MÄLAB kan resenärernas restider förkortas samtidigt som tillgängligheten ökar i en region som sträcker sig från över hela Mälardalsregionen och ända bort till Gävle, Norrköping och Linköping. Självklart ska resenärerna även kunna resa på ett och samma kort inom kollektivtrafiken. Alla hinder för att resa på ett hållbart sätt måste undanröjas.

Svealandsbanan är ett tydligt exempel på att tåget kan konkurrera om det ges rätt förutsättningar. På Svealandsbanan är resandet i dag 8 gånger så stort som på den gamla banan. Tågets marknadsandel har ökat från 6 till 30 procent medan biltrafikens andel har minskat trots att E 20 har byggts ut. Pendeltågssystemet i Stockholm ser i princip likadant ut idag som när det etablerades 1968. När Citybanan öppnar kan den regionala pendeltågstrafiken kraftigt öka. Det blir även möjligt att införa snabbpendeltåg med färre uppehåll och högre komfort.

Vi förordar även en utbyggnad av Ostlänken. Då skulle även Norrköping och Linköping kunna ingå i den gemensamma pendlingsregion i Östra Mellansverige, till stor glädje både för näringslivet och för de som arbetar i vår region.

Nu på fredag kommer Mälartinget att samlas i Stockholm. Kristdemokraterna kommer att driva på för att utveckla den storregionala kollektivtrafiken. Att medborgarna fritt kan röra sig inom Östra Mellansverige och utan hinder pendla till sitt arbete i en annan del av Mälardalen kommer att höja livskvalitén och säkra jobben och ekonomin även för kommande generationer.

Bo Rudolfsson, MÄLAB (KD)
Karl Henriksson, Mälardalsrådets styrelse (KD)

I samband med Kommunstyrelsen i Laxå fick Årsbokslut 2011 presenterat för sig, lämnade oppositionsgruppen Ett bättre Laxå (KD, M, C, FP och MP) in följande särskilda yttrande.

Särskilt yttrande KS 2012-05-03
Ärende 10 Årsredovisning 2011, Laxå kommun

Oppositionen har ordet

Årets bokslut fortsätter visa på en pågående och tyvärr nedåtgående tendens för Laxå kommuns ekonomi – under ett år då Sveriges kommuner och landsting får ett samlat överskott på ca 10 miljarder kronor i sin verksamhet, så får Laxå än en gång ett underskott på resultatet. Årets underskott är på hela – 10 633 tkr, vilket är det näst största sedan år 2000.

Laxå kommun är bland de kommuner som har sämst ekonomi i hela Sverige, i fråga om både soliditet, skuldsättningsgrad och likviditet. Idag lånar vi till driften. ”Alla likvida medel är slut och checkräkningskrediten används” för att citera årsredovisningen. Likviditeten är 22 000 kr! Laxå kommun befinner sig i en synnerligen allvarlig ekonomiskt situation.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har under året försökt få rätsida på ekonomin, men så länge som den ”gamla politiken” lever kvar, anser vi i oppositionsgruppen Ett bättre Laxå att det inte fungerar att hoppas på ekonomiskt tillfrisknande samtidigt som man fortsätter sin gamla vanliga politik. Detta visar sig också i att utflyttningen fortsätter från kommunen, - 64 invånare detta år, vilket gör att Laxå kommun mellan 2003 och 2011 (två mandatperioder) med S+V styre tappat 849 invånare! Varje invånare är rent statistiskt värd ca 45 000 kr i skatteinkomster och statsbidrag.

Laxå kommun och dess invånare har många fördelar och förtjänar bättre än att fastna i detta ekonomiska moras som dagens majoritet förvaltar. Vi har varnat många år för denna utveckling och där vi nu kommit fram till ögonblicket att välja väg. Samma politik som ger samma resultat som tidigare eller en ny politik som kan förändra kommunens framtid. ”Problem kan inte lösas med samma tankesätt som skapade dem” Albert Einstein

Oppositionsgruppen Ett bättre Laxå hoppas att 2012 ska ge nya möjligheter för Laxå kommun att visa alla sina positiva sidor och vi hoppas att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ska se positivt på en förändrad politik för kommunens framtid då de fram till valet 2014 styr kommunen.

Ang skolorganisationen i Laxå

Ikväll (11/1 2012) samlas Laxå kommunfullmäktige för att besluta om kommunens framtida skolorganisation – förslaget från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är att årskurs 4 – 6 i skolorna i Hasselfors och Finnerödja ska flyttas in till Laxå och Centralskolan tillsammans med tätortens årskurs 4 – 6.

Denna fråga var också viktig inför valet 2010 och löften gavs att ”inga skolor skulle läggas ned”. Under hela 2011 har denna fråga utretts igen av skolförvaltningen och dess tjänstemän, diskuterats bland politikerna samt från hösten informerats om bland medborgarna i kommunen. Kommunen har genomfört så kallade samråd i Hasselfors, Finnerödja och Laxå tätort med stort och engagerat deltagande.

De partier som ingår i Ett bättre Laxå och som vi representerar har under hela denna process stått fast vid vårt förslag att behålla årskurs 4-6 i Finnerödja och så även i Hasselfors så länge det fungerar med det mindre antal elever som där finns. Vi tror på en utveckling av alla orter inom Laxå kommun och vi ser därför ett stort behov att kunna erbjuda skolgång på hemorten för att alla delar av kommunen ska kunna leva och utvecklas. Tillgång till skolgång på orten är ofta ett avgörande skäl för inflyttning till mindre orter.

De skäl som framförts av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har främst varit två – det ekonomiska ”vi kan spara x miljoner genom färre lärartjänster” genom att flytta eleverna till Centralskolan och för det andra, att ha kvar årskurs 4 – 6 eleverna i Finnerödja och Hasselfors skulle resultera i ”en sämre utbildning” för dessa utifrån kraven i den nya skollagen då rätt behörighet inte finns hos lärarna i dessa skolor.

Vi finner det svårt att förstå hur det ekonomiska skälet kan finnas för att spara 1-2 miljoner kronor i Hasselfors och Finnerödja om majoriteten (S+V) samtidigt ser ut att planera för en ny F- 3 skola i Laxå tätort för 25 – 30 miljoner kronor.
Partierna i Ett bättre Laxå ser det mycket svåra ekonomiska läget för Laxå kommun (likviditeten är noll och en budget på -12 miljoner kronor i budget 2012) som skäl för att vara försiktig med ökade kostnader och förordar främst en utbyggnad av Saltängsskolan i tätorten för de F-3 elever som inte får plats på Centralskolan dit de fick flytta inför höstterminen 2011 då den gamla Kanalskolan fick stängas på grund av mögel och fukt i byggnaden.

Att eleverna i Hasselfors och Finnerödja skulle få ”en sämre utbildning” slår fullt ut tillbaka på majoriteten som beslutat att avstå från fortbildning och kompetenshöjning för kommunens lärare genom att INTE delta i det s.k. Lärarlyftet. Varken Lärarlyften I som genomfördes under 2007-2011 eller Lärarlyftet II som börjar under 2012 öppnas för lärare i Laxå kommun.
Det behövs fortbildning för bl.a. lärarna i dessa årskurser så en bredare behörighet finns för att undervisa och ge betyg, för det är väl inte så att majoriteten ska ta bort klasslärarna för åk 4-6 och istället införa ämneslärare i alla lektioner som i årskurs 7-9?

Kvällens beslut i kommunfullmäktige kommer i värsta fall att bli enligt majoritetens förslag, då de styr kommunen. Vi frågar oss om de som röstade på Socialdemokraterna och Vänsterparitet förväntade sig detta resultat av deras röst eller om de kanske trodde Vänsterpartiets lokalfolder inför valet 2010 ”Därför kommer Vänsterpartiet att verka för att barn inte flyttas från ytterskolorna”. Nu vet vi bättre!

Partierna i Ett bättre Laxå fortsätter att jobba för en levande och växande kommun och motsätter oss denna nedmontering av välfärd och utvecklingspotential i en stor del av kommun.


Bo Rudolfsson (KD)
2:e v ordf. Kommunstyrelsen

Gustaf Beck-Friis (M)
Partiföreträdare

Ivonny Larsson (C)
Partiföreträdare

Gunnar Tingö (FP)
Partiföreträdare

Sara Pettersson (MP)
Partiföreträdare