I sig själv kanske dessa nyheter inte behöver betyda så mycket för vilken annan kommun som helst i Sverige, men när det gäller Laxå kommun är det en ytterligare tung börda, som kanske kan vara övermäktig. Laxå kommun är den kommun i Sverige som utmärker sig mest negativt inom det ekonomiska området på flera olika sätt, den kommun som finns bland de allra sämsta bland Sveriges 290 kommuner när det gäller ekonomi även om majoriteten gör sitt bästa för att skapa förändring utifrån sitt synsätt.
Vi vill visa på några områden som visar på Laxås utsatthet och varför frågor börjar ställas om kommunen kan överleva eller om den måste gå samman med någon annan kommun?
Befolkningsminskning – sedan 1971 har kommunen tappat befolkning varje år, under mer än 40 år har invånarantalet minskat med mer än 4 000 personer. Det har främst skett genom utflyttning av yngre invånare som i sin tur resulterat i att färre barn föds så att nu är det långt fler personer som avlider varje år än barn som föds.
Ekonomiskt slår detta direkt på kommunens ekonomi då varje invånare statistiskt resulterar i ca 45 000 kr i skatteintäkter och statsbidrag för kommunen. En enkel multiplikation visar att dessa 4 000 personer (om de bott kvar) skulle inneburit ca 180 Mkr ytterligare till kommunens kassa varje år. Under de två senaste mandatperioderna (2003-2011), under S+V styre, har kommunen tappat 849 invånare som skulle varit ”värda” 38,2 Mkr för kommunen.
Soliditet – hur
mycket eget kapital i förhållande till totala tillgångarna – har stadigt
minskat under dessa år, så att i årsredovisningen 2011 har Laxå kommun en
soliditet på – 3,6 %. Kommunen har alltså skulder på drygt allt man äger. Men
det är inte hela sanningen, då de pensionsskulder som uppkom före 1998 inte
räknas in i kommunens balansräkning utan läggs utanför som en ”ansvarsförbindelse”.
Om dessa också skulle räknas in, så är soliditeten -106,6 %! Laxå är alltså
skyldig allt man äger, lika mycket till och därefter ytterligare 6,6 %. Hur ska
dessa skulder kunna betalas om dagens politik fortsätter?
Likviditet – hur
mycket pengar som finns på kommunens bankkonton, att betala löner för, köpa in
mat till skolluncherna, betala asfaltläggning under sommarhalvåret, etc.
Likviditeten har minskat betydligt under de senaste åren, så att vid slutet av
2011 fanns det en likviditet på endast 22 000 kr! En ”normal” kommun
bör ha tillräckligt med likviditet att betala räkningar under ca 30 dagar. För
Laxå kommun handlar det om 40 minuter!Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (majoriteten) har naturligtvis sett detta komma och de gör det bästa de kan för att lösa dessa problem, men det räcker inte.
För att rädda kommunen och vända trenden krävs en förändrad
politik, fokusering på kommunens kärnområden (det lagstadgade), ökat samråd med
våra medborgare, villighet att ta in andra utförare än kommunen, etc. Vi vill gärna också att Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) får möjlighet att hjälpa kommunen att få en ekonomisk
genomlysning genom deras analysgrupp.
Våra respektive partier i Ett bättre Laxå (kd, m, c, fp, mp) ställer
upp på ökad samverkan mellan oss och majoriteten (S+V) och mindre ”bråk”. Vi
räknar med att också innebär kompromisser från både majoritet och opposition
och inte bara från oppositionen. Vi vill söka samarbete i Laxå kommun gällande
ekonomin för att undvika en ekonomisk kollaps och därmed rädda kommunen.Vi har alla ett ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi anser att Laxå kommun har flera fördelar som kan och bör användas bättre i framtiden. Det är vi som politiker skyldiga kommunens invånare.
Bo Rudolfson (KD)
Gustav Beck-Friis (M)
Ivonny Larsson (C)
Gunnar Tingö (FP)
Sara Pettersson (MP)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar