Kommunalråd!

Igår den 22 oktober valdes jag till ordförande i Laxå kommunstyrelse (KS) och kommunalråd med ansvar för hela kommunen. I och med att KS valdes och tillträdde i "förskott", det normala är ju att ett KS tillträder den 1 januari, men vi ville annorlunda efter detta val.

Jag har varit i opposition i Laxå kommun sedan 1988 (i 26 år) så jag hade nog trott att det skulle bli på samma sätt vid detta val. Men väljarna i Laxå ville annorlunda - de ville se en förändring och gav kristdemokraterna en väldig framgång, en ökning från 11,56 % till 18,38 % av rösterna. Vi ökade alltså med 6,82 %-enheter vilket motsvarar 62,8 %!
Denna framgång tillsammans med att Miljöpartiet ökade 100 % från 1 mandat till 2 mandat. Sverigedemokraterna ökade också från 0 mandat till 2 mandat.
 - allt detta gjorde att socialdemokraterna tappade 4 mandat.

Nu börjar allvaret för Ett bättre Laxå och allvaret för undertecknad som kommunalråd och ordförande för KS.

Har du tankar, ideér, etc  - ta gärna kontakt

/Bo Rudolfsson

Arbete för alla?

Under drygt en och en halv mandatperiod har regeringen haft stort fokus på arbetslinjen – alla ska kunna arbeta och försörja sig själv utifrån sin förmåga. Möjligheten till arbete för de allra flesta har ökat under denna tid, men en stor grupp har fortfarande stora svårigheter att få in en fot eller hand på arbetsmarknaden. Det är personer med någon form av funktionsnedsättning, dvs personer med rörelsehinder, personer som är syn- eller hörselskadade, reumatiker, personer med psykiatriska eller neurologiska problem, etc.

Hela nio procent av befolkningen i åldern 16–64 år uppger att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt FUNKA-utredningen och det skulle innebära ca 540 000 personer i hela riket. Många bland denna grupp saknar arbete då de aldrig fått chansen till ett yrkesverksamt liv och de senaste siffrorna pekar på att ungefär 18 % av alla arbetslösa har någon form av funktionsnedsättning. För personer med funktionsnedsättningar är det vanligt med någon form av pension, men det är många som vill bidra till samhällsbygget och önskar att de kunde få ett arbete, oavsett om det handlar om 25 %, 42 % eller 100 %.

Den offentliga sektorn, dvs. staten, landstingen och kommunerna har en särskild uppgift att gå före och initiera arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättningar. Kristdemokraterna gick i valet 2010 ut med målsättningen om 10 000 nya arbetstillfällen för personer med funktionshinder inom offentlig sektor. Arbetet för detta måste fortsätta men vår målsättning och inriktning står fast.

Örebro kommun och Örebro läns landsting är de största offentliga arbetsgivarna i länet, därför är det också naturligt att dessa tar täten. Under 2012 beslutade Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (Vuxam) i Örebro kommun om en jobbsatsning särskilt riktad mot funktionsnedsatta. Vuxam har tidigare satt upp mål om att anställa personer från den grupp som idag uppbär försörjningsstöd. Detta har gett mycket goda resultat och samma typ av mål skulle självklart kunna sättas upp i andra kommuner och landstinget när det gäller andelen anställda med funktionshinder. Detta skulle gynna människor som idag på många sätt är åsidosatta i vårt samhälle.

Naturligtvis är det inte bara offentliga arbetsgivare som måste ta sitt ansvar och därigenom få del av den speciella kompetens som många funktionsnedsatta har. Särskilt för privata och ideella arbetsgivare kan det dock behövas någon form av extra stöd för att en anställning ska kunna bli möjlig. Regeringens utredare Christina Husmark Persson har bl.a. föreslagit förenklingar genom att gå från de tidigare fem typerna av stöd och istället införa bara två typer – ett för trygghet och ett för utveckling - men också förbättringar såväl ekonomiskt som handledarmässigt.

Trots detta ser det ut som de privata arbetsgivarna hittills ligger långt före när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättningar. Enligt FUNKA-utredningens siffror från 2008 är 78 % av personer med lönestöd anställda hos privata företag. För kommuner är siffran 19 %, staten 2 % och för landsting är siffran enbart 1 %. Här har såväl länets kommuner men speciellt staten och Örebro läns landsting mycket att bidra med för att förbättra siffrorna och livssituationen för många personer med funktionsnedsättningar!

Bo Rudolfsson (KD)                          
Regionpolitiker och                            
Ledamot i Landstingsfullmäktige

Anders Hagström (KD)
Ordförande Vuxam
Örebro Kommun           

Malin Silén (KD)
Ledamot Vuxam
Örebro kommun

Bygg Laxårondellen nu!

Sedan olyckan den 20 augusti vid trafikljusen i Laxå, då en kvinna boende på orten skadades svårt, då hon blev påkörd av en långtradare på väg från Göteborgshållet, har upprördheten och ilskan över senfärdigheten att göra iordning en trafiksäker rondell vid korsningen E20/väg 205 i Laxå ökat. En facebooksida startades som i dagsläget har mer än 1 500 medlemmar, detta i en kommun med drygt 5 500 invånare, mer än var fjärde invånarna protesterar för att en rondell ska byggas nu!

Under flera år har kommunledning och politiker påpekat för Trafikverket, och före dess existens för Vägverket, att korsningen är trafikfarlig. Det kan inte vara rätt för invånare i Laxå att behöva riskera livet varje morgon och kväll, då man passerar de gröna trafikljusen – chansen att en långtradare kör mot rött på E20 är mycket stor. Bland befolkningen i Laxå finns otaliga berättelser hur långtradare på E20 kör mot rött, passerar personbilen med decimetrar till godo, struntar i att ta hänsyn etc. och även i många fall hur personer har blivit påkörd fast de kör över korsningen vid grönt. Nu är det dags att rädda liv på trafikanter vid trafikljusen i Laxå!

Trafikverket har tagit fram en arbetsplan för en ny rondell (det fanns en rondell fram till 1967) där kostnaden slutar på 14 - 15 miljoner kronor. Då Trafikverket har ont om pengar, trots regeringens satsningar på väg och järnväg, undersöks hur kostnaderna ska kunna minskas till ca 10 miljoner kronor. Även om kostnaderna minskas så finns inte pengarna i alla fall, kanske 2014 eller 2015, men ingen vet säkert. För några år sedan fanns pengar i planen för att bygga om trafikljusen till en rondell, men dessa pengar gick till något annat, som ansågs vara mer prioriterat. Nu måste pengar tas fram för att rädda liv!

När det gäller infrastruktur har det blivit normalt att den kommun som ”tjänar” på att Trafikverket bygger en rondell, väg, etc. går in med någon form av medfinansiering, trots att E20 är en statlig väg, men de allra flesta i Örebro län vet hur Laxå kommuns ekonomiska situation är – inga pengar!

Vad jag förstår så undersöker Regionförbundet Örebro om de kan medfinansiera/förskottera pengar så att Trafikverket kan bygga. Det kan också medfinansieras genom att de ”citybanepengar” som länets kommuner ska bidrag med för att bygga ut kollektivtrafiken i länet. Det bästa vore att Regionförbundet förskotterar byggnationskostnaden under 2013 och att rondellen byggs under våren detta år och att Trafikverket betalar tillbaka större delen av medfinansieringen (ca 11-13 Mkr) under 2014-2015. Då finns rondellen till semesterperioden 2013 och Trafikverkets ekonomi klarar förhoppningsvis av denna insats.

Vi som bor i Laxå och de som åker på E20 kan inte vänta längre – bygg Laxå rondellen NU!

Bo Rudolfsson (KD)
Partiföreträdare Laxå                                                                        
Regionpolitiker Örebro län

Folkomröstning eller inte ?

I tisdags (28/8) beslutade kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att INTE genomföra en folkomröstning angående skolorganisationen. Det var S, V och FP som röstade för det förslaget, medan KD, M, C och MP röstade FÖR folkomröstning.

Kommunallagen kräver att för att stoppa ett folkligt intitiativ om kommunal folkomröstning krävs det minst 66% av de närvarande ledamöterna i kommunfullmäktige röstar mot folkomröstning. De partier som är mot folkomröstning har 19 ledamöter i kommunfullmäktige och de partier som är för en folkomröstning har 12 ledamöter. Då kommunfullmäktige har 31 ledamöter (om alla finns på plats) krävs det 11 röster för att avslå avslagsförslagen och därmed godkänna förslaget till folkomröstning.

Kristdemokraterna anser att en folkligt engagemang som fått mer än 500 underskrifter ska tas på allvar av politiken - det kan inte bara avslås för att det är tvärtemot den politiska viljan. Demokrati förtjänar respekt och får kosta. Detta gäller enligt min mening inte bara här i Laxå utan också i situation där t.ex Kristdemokraterna finns i en majoritet och då minoriteten lyckas få tillräckligt många namnunderskrifter (10 % av de röstberättigade) för att fullmäktige måste behandla frågan.
Det enda undantag som jag ser för detta skulle vara förslag som bryter mot lag, mänskliga rättigheter, som kan vara djupt orättfärdiga, etc.

Kostnaden för denna folkomröstning har i Laxå kommun är ca 400 - 500 tusen kronor. Det är mycket pengar, men om man ser på andra beslut som fattats av den politiska majoriteten och att detta förslag kommer direkt från medborgarna, så anser kristdemokraterna i Laxå att förslaget ska ges fullaste respekt och genomföras.
Jag skulle faktiskt vilja säga att majoriteten som har lett Laxå kommun fram till att vara Sveriges fattigaste kommun med negativ eget kapital (den enda i landet), har ansvaret för kommunens situation - att då tala om att "det kostar för mycket" är övermaga i min mening.

Detta innebär inte i och för sig att både Finnerödja och Hasselfors skola "räddas" per automatik, men att det ska vara möjligt att gå kvar i åk 4 -6 även i ytterskolorna. Om sedan dessa skolor blir för små och har för få elever för att kunna bedriva undervisning så kan de behöva stänga i alla fall - men det är en annan fråga.

/Bo Rudolfsson
Gruppledare Kristdemokraterna Laxå

Mycket kan avhjälpas med rätt verktyg!

(Debattartikel NA 120828)

Örjan Samuelsson beskriver i Nerikes Allehanda 2012-08-19 den situation om många personer med funktionsnedsättning drabbas av i och med att de inte får chansen till ett jobb. Han nämner också den s.k. Funka-utredning som regeringen presenterade i våras och precis som oss menar han att många av utredningens förslag är bra.

Kristdemokraterna stödjer vikten av att förenkla för arbetsgivarna, så att de blir mer medvetna om vilka möjligheter som finns. Många funktionshindrade har en unik kompetens som kan komma arbetsplatsen till del med ganska enkla medel, om vi bara vågar tänka lite utanför ramarna.

Redan tidigare har vi kristdemokrater fört fram behovet av särskilt handledarstöd för arbetsgivare. Dels en handledarpeng och dels information till stödpersoner i den anställdes närhet som kan ge råd om funktionsnedsättningen, sjukdomsbilden eller den sociala situationen.

Ytterligare en viktig faktor är att jämställa förhållandena mellan Samhall och andra företag, såsom FunkA-utredningen är inne på. De offentliga arbetsgivarna har stor betydelse, bl.a Örebro läns landsting, men allt fler privata företag ser fördelarna att ta ett socialt ansvar och att detta kan utvecklas till en affärsfördel.

Det är oacceptabelt att ungefär en halv miljon svenskar står utanför ordinarie arbetsmarknad på grund av funktionsnedsättningar eller liknande hinder. Om var och en av dessa skulle få arbeta 100 % av sin förmåga skulle både kostnader för bidrag och ohälsa minska, samtidigt som fler skulle få del av en annorlunda kompetens . Störst är dock vinsten för den enskilde.

Ett funktionshinder kan hos en anställd visa sig mer eller mindre tydligt. Det kan handla om allt ifrån att vara rullstolsburen till mer ”osynliga” svårigheter och det är därför viktigt att inte dra alla över samma kam. I fel miljö kan funktionsnedsättningen vara förödande, men med rätt stöd och ett positivt förhållningssätt kan det tidigare nedsättningen/hindret till och med bli en fördel!

Bo Rudolfsson (KD)
Ledamot av Landstingsfullmäktige

Fler tågstopp på mindre orter

Som kristdemokrater ser vi behovet av en utökad kollektivtrafik för hela Örebro län men speciellt för de kommuner och orter som idag har svårigheter med utflyttning och en minskande befolkning och därmed en minskande skattekraft. Bland länets tolv kommuner är det bara Örebro, Kumla och Lekeberg som växer, alla andra kommuner tappar invånare och främst bland dessa är bl.a. Laxå och Degerfors.
Vi är övertygade om att kollektivtrafik är en nödvändig del för att få fart på utvecklingen i Örebro län. Om kollektivtrafiken utökas och därmed når fler personer runt om i Örebro län så ger det ger större möjligheter för fler personer att få arbete, tillgång till kultur, nöjen och rekreation, etc.

Örebro läns landsting har nyligen beslutat om ett treårigt avtal med Värmlandstrafik och att finansiera en utökad kollektivtrafik med tåg mellan Värmland och Örebro län. Tåg kommer att gå från Kristinehamn respektive Örebro tre gånger per dag; morgon, middag och eftermiddag. Vi välkomnar denna utökade kollektivtrafik som sammanbinder Örebro med Karlstad – det är ett beslut som ökar möjligheterna att arbete i vårt östra grannlän för oss som bor i Örebro län. Kostnaden för detta är ca 5 miljoner kronor per år som finansieras av landstinget. Avtalet ger också möjlighet till en förlängning efter de tre åren och en fördubbling av antalet turer till sex dubbelturer per dag.

Vi ser dock det som självklart att den kollektivtrafik som genomförs med tåg ska ge ökade möjligheter för större och mindre orter att få tågstopp. Järnvägen mellan Kristinehamn – Örebro passerar två mindre orter i Degerfors och Laxå kommun; Svartå och Hasselfors.

Det måste bli möjligt för dessa orter att få tillgång till kollektivtrafik via tåg när tåget ändå passerar rakt igenom orten. På samma sätt som det talas om att eventuellt Östansjö, Vretstorp och Hovsta ska kunna få tågstopp. Även Åsbro finns i samma grupp – orter som har tåg som passerar men inget tågstopp. Vi ställer upp på fler tågstopp och ökad möjlighet till arbetspendling med tåg som vidgar arbetsmarknadsregionen och ger mycket större möjlighet för regional utveckling.
Svartå och Hasselfors ligger båda längs Värmlandsbanan, på båda platserna finns redan sidospår för järnvägen som enkelt skulle kunna kompletteras med perronger, parkering, etc. så att båda orterna skulle återigen kunna få tågkommunikation och locka nya invånare. Många invånare i vårt län minns Svartåbanan som fanns fram till 1985. Att kunna bo i Svartå eller Hasselfors och tågpendla till de nya arbetstillfällen som skapas i t.ex. Hallsberg – Postterminalen och Train Alliance – skulle återigen ge möjlighet för dessa mindre orter att få nya invånare med längtan till naturnära och billigt boende.
Politiken i Örebro län har ett val att göra – vill vi utöka möjligheten för våra invånare att bo på länets mindre orter, där man trivs och samtidigt ha möjlighet att jobba i Örebro eller Karlstad eller accepterar vi en utveckling där fler och fler orter och t.o.m. kommuner får en befolkning som till största delen består av äldre personer och där kollektivtrafiken inte räcker till för att arbetspendla till och från regionens större centra. Vi kristdemokrater vill att hela länet ska leva och kunna utvecklas, då krävs också kollektivtrafik.

Bo Rudolfsson (KD)
2:e v ordf. Kommunstyrelsen Laxå
2:e v ordf. Länstrafiken Örebro

Siv Karlsson (KD)
Partiföreträdare Degerfors

Laxås tomma plånbok

De allra flesta som följer nyheterna om Örebro län har förstått att Laxå kommun har stora ekonomiska problem. Problem som kan bli krisartade om inte politiken och verksamhet skapar ett nytt sätt att arbete och förhålla sig till varandra.  Under de senaste veckorna har Laxå kommun drabbats av två chockartade nyheter – ESAB varslar 170 medarbetare och flyttar produktionen av mindre svetsaggregat till Polen samt att kommunen behöver spara ytterligare 32 Mkr fram till 2016.

I sig själv kanske dessa nyheter inte behöver betyda så mycket för vilken annan kommun som helst i Sverige, men när det gäller Laxå kommun är det en ytterligare tung börda, som kanske kan vara övermäktig. Laxå kommun är den kommun i Sverige som utmärker sig mest negativt inom det ekonomiska området på flera olika sätt, den kommun som finns bland de allra sämsta bland Sveriges 290 kommuner när det gäller ekonomi även om majoriteten gör sitt bästa för att skapa förändring utifrån sitt synsätt.

Vi vill visa på några områden som visar på Laxås utsatthet och varför frågor börjar ställas om kommunen kan överleva eller om den måste gå samman med någon annan kommun?

Befolkningsminskning – sedan 1971 har kommunen tappat befolkning varje år, under mer än 40 år har invånarantalet minskat med mer än 4 000 personer. Det har främst skett genom utflyttning av yngre invånare som i sin tur resulterat i att färre barn föds så att nu är det långt fler personer som avlider varje år än barn som föds.
Ekonomiskt slår detta direkt på kommunens ekonomi då varje invånare statistiskt resulterar i ca 45 000 kr i skatteintäkter och statsbidrag för kommunen. En enkel multiplikation visar att dessa 4 000 personer (om de bott kvar) skulle inneburit ca 180 Mkr ytterligare till kommunens kassa varje år. Under de två senaste mandatperioderna (2003-2011), under S+V styre, har kommunen tappat 849 invånare som skulle varit ”värda” 38,2 Mkr för kommunen.

Soliditet – hur mycket eget kapital i förhållande till totala tillgångarna – har stadigt minskat under dessa år, så att i årsredovisningen 2011 har Laxå kommun en soliditet på – 3,6 %. Kommunen har alltså skulder på drygt allt man äger. Men det är inte hela sanningen, då de pensionsskulder som uppkom före 1998 inte räknas in i kommunens balansräkning utan läggs utanför som en ”ansvarsförbindelse”. Om dessa också skulle räknas in, så är soliditeten -106,6 %! Laxå är alltså skyldig allt man äger, lika mycket till och därefter ytterligare 6,6 %. Hur ska dessa skulder kunna betalas om dagens politik fortsätter?

Likviditet – hur mycket pengar som finns på kommunens bankkonton, att betala löner för, köpa in mat till skolluncherna, betala asfaltläggning under sommarhalvåret, etc. Likviditeten har minskat betydligt under de senaste åren, så att vid slutet av 2011 fanns det en likviditet på endast 22 000 kr!  En ”normal” kommun bör ha tillräckligt med likviditet att betala räkningar under ca 30 dagar. För Laxå kommun handlar det om 40 minuter!
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (majoriteten) har naturligtvis sett detta komma och de gör det bästa de kan för att lösa dessa problem, men det räcker inte.

För att rädda kommunen och vända trenden krävs en förändrad politik, fokusering på kommunens kärnområden (det lagstadgade), ökat samråd med våra medborgare, villighet att ta in andra utförare än kommunen, etc.  Vi vill gärna också att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) får möjlighet att hjälpa kommunen att få en ekonomisk genomlysning genom deras analysgrupp.

Våra respektive partier i Ett bättre Laxå (kd, m, c, fp, mp) ställer upp på ökad samverkan mellan oss och majoriteten (S+V) och mindre ”bråk”. Vi räknar med att också innebär kompromisser från både majoritet och opposition och inte bara från oppositionen. Vi vill söka samarbete i Laxå kommun gällande ekonomin för att undvika en ekonomisk kollaps och därmed rädda kommunen.

Vi har alla ett ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi anser att Laxå kommun har flera fördelar som kan och bör användas bättre i framtiden. Det är vi som politiker skyldiga kommunens invånare.

Bo Rudolfson (KD)
Gustav Beck-Friis (M)
Ivonny Larsson (C)
Gunnar Tingö (FP)
Sara Pettersson (MP)